Du och jag
I en evig relationsdans
Eller för att citera Kjell Höglund:
Det är obeskrivligt torftigt- men man vänjer sig!
Du och jag
I en evig relationsdans
Eller för att citera Kjell Höglund:
Det är obeskrivligt torftigt- men man vänjer sig!
Skrevs 2009 men kursen har inte ändrats.
Världen håller på att ramla ner i en ekonomisk håla men Sverige går bra. Vad får vi betala för det?
Ett annorlunda sound. Lite tunt, lite skitigt men vi tyckte det passade bra.
I bland skrivs en text som ingen vet vad den handlar om förrän efteråt.
1962 flydde ett gäng fångar från Alcatraz. Alla i gänget, utom en som inte nådde upp till en öppen taklucka och var tvungen att återvända till sin cell, försvann en natt och paddlade iväg på en egentillverkad uppblåsbar flotte. Allt beskrivs i filmen ”Flykten från alcatraz” med Clint Eastwood.
Vi tror att den här låten handlar om honom som blev kvar. Men vi vet inte. Du kanske har en bättre ide?
Våren 08 träffades vi igen efter ca 15 års uppehåll.
Då startade vi med den här.
Började med en enkel slinga sen byggdes den på allt eftersom och slutlig
form fick den efter 3 år.
2 låtar på raken. De gjordes samtidigt och vi plockade friskt mellan dem och stycket som sammanbinder dem blev nästan en egen låt i sig. Lustigt nog blev ”The game” en hårdinfluerad Bear och ”Dear Prudence” en lika Mr P dominerad.
”Game” var från början en gemensamt framimproviserad grund som Bear med sin lite mer tekniska inställning prövade nya arrangemang på och också skrev en text till.
Att Mr P älskar Beatles har aldrig varit någon hemlighet. Så det var också han som föreslog att vi skulle pröva att göra något av den. Utgångspunkten var att den skulle låta på ett sätt som Beatlarna aldrig kunde ha föreställt sig. Det är många som har gjort covers på den men ingen som fastnar i minnet. Det här är vår, men främst Mr P’s, version.