Under pandemin blev det inte så mycket skapande men vi träffades ändå ibland och hittade på nya låtar. Låtar som blev liggande ofärdiga.
När vi kunde träffas oftare tog vi tag i dessa och arbetade på att förbättra. Det fick till följd att många låtar ändrade form och stil (Kill your darlings).
Vi ha också jobbat på att förbättra ljudet vilket vi hoppas märks.
Vår första låt ur den samlingen handlar, lämpligt nog, om efterdyningarna av pandemin. Eller gör den det? Det verkar som den skulle kunna handla om lite av varje.
Så se till att ni har ett par bra lurar eller högtalare när ni lyssnar på den här låten om den ångerfulla terroristen.
Vet inte om han finns på riktigt men man kan ju alltid hoppas.
Vi har haft en liten tvist om ”fotbollskören” som inleder och återkommer några gånger. Gör den eller förstör den? Lämna en kommentar här nere vad du tyckte.
För tio år sen började vi på den här låten. Sen dess har mycket hänt. Vi bytte dator och inspelningsprogram. Många ljud höll inte måttet utan förändrades. Trummorna byttes ut helt efter att texten, som vart klar först hösten 19, spelades in. Att mixa alla dessa olika typer av sound har tagit nästan ett halvår.
Resultatet har blivit en betydligt stökigare låt än vad vi vanligtvis åstadkommer. Vi hoppas att den ändå går att uppskatta. lämna gärna en kommentar om vad du tyckte. Själva är vi nog rätt osäkra.
En, för en gångs skull, glad och positiv liten visa från det gamla deprimerade låtsnickarteamet.
Grunden är från början på 2017 och gick ganska snabbt att få ihop men att fixa en text tog som vanligt längre tid. Och när den var klar väntade vi på att vår sångerska skulle få tid att sjunga in. När det stod klart att det skulle dröja lääääänge så tog vi, med viss bävan, tag i saken själva och jobbade desperat men koncentrerat på att få till nåt själva.
Vi har tidigare gjort engelsk version av en svensk text eller 2 olika texter till samma låt. Men vi har aldrig gjort 2 olika melodier och texter till samma grund. Orsaken är enkel, vi gjorde varsin på olika håll utan den andres vetskap. Det händer att vi ibland improviserar en grund nästan utan melodi men med olika delar som kan användas på olika sätt. För det mesta sätter sig en melodi på en gång men ibland är det så öppet för tolkning att man kan göra vadsomhelst med grundmaterialet. Det hände den här gången och då var vi tvungna att göra 2 olika låtar med olika mixar för att det ska passa bäst till respektive låt.
När jag var 14 år och gick i 8:e klass så fick vi, om vi varit alldeles särskilt pestiga, lyssna på LP-skivor och däribland Hunky Dory. I den fanns fantastiska låtar som Changes, Oh you pretty things och Life on mars. Det var inte bara sååå bra utan det var också lite skrämmande udda och konstigt. Som att lyssna på nåt som inte var riktigt mänskligt utan nåt mer. Jag glömde aldrig det där första mötet och slutade aldrig lyssna. Och även om det inte blev samma känsla som när jag var 14 så var det alltid nytt och inspirerande.
Den 10 januari 2016 dog David Bowie och världen blev lite tristare. Vi ville hedra honom och i mars samma år var denna låt i stort sett färdigskriven. Vi förstod att vi inte skulle kunna sjunga den själva så den fick ligga tills Ms H hade tid att hjälpa oss med den saken. Hon sjöng in den sent på våren -18 men var själv inte helt nöjd med sin insats. Därför blev den liggande. Men när det blev klart att en omsjungning skulle dröja mycket länge tog vi tag i den igen, gjorde om några delar vi inte var nöjda med och mixade ner slutprodukten. Så nu till slut är vi glada att få presentera vår hyllning till ett sant geni. RIP Bowie.
Sommaren 2018 kommer att gå till historien som …..för varm!
Den var så varm så vi inte orkade göra nått vettigt utan nöjde oss med att mixa om förra årets sommarlåt så att den skulle passa bättre till den här sommaren.
